Falsk e-post och falska webbplatser

Uppdaterad: 2016-02-03

Ett phishing-bedrägeri (nätfiske) börjar med att du får ett mail som ser äkta ut. Avsändarens adress verkar vara legitim och det verkar vara från din bank eller din internetleverantör. 

Bild på ett kreditkort i en fiskekrok

Meddelandet säger att du måste göra en uppdatering eller en bekräftelse på dina personliga uppgifter såsom användarnamn, lösenord, kreditkortsnummer eller kontonummer. Bedragarna hotar ibland med ödesdigra konsekvenser om du inte svarar.


Det kan också vara så att du blir hänvisad till en webbsida för att uppdatera dina uppgifter. Den här sidan ser precis ut som den riktiga organisationens webbsida, med autentisk logga och en webbadress som ser äkta ut. Det är med största sannolikhet en falsk kopia eller en skuggkopia av den riktiga webbsidan som är designad för att lura dig att lämna ut din personliga information. Det kallas också identitetsstöld. Din information kommer att säljas till kriminella som kommer att använda dina uppgifter till att tömma ditt kreditkort, dina konton och möjligtvis också begå brott i ditt namn.


Ibland är bluffen ännu mer sofistikerad. Du hänvisas till den verkliga webbsidan och där poppar det upp ett nytt fönster som bedragaren använder sig av för att kapa dina uppgifter. Den information som du knappar in går inte till den verkliga webbsidan utan till bedragarnas konto.

Konsument Europas råd till dig

  • Var alltid misstänksam på e-mail med brådskande förfrågningar om dina personliga ekonomiska uppgifter.
  • Tryck inte på ”svara”-knappen i mailet och inte heller på länken till webbsidan.
  • Använd ditt sunda förnuft och ställ dig frågan varför en riktig bank eller internetleverantör skulle fråga efter dina personliga uppgifter på detta sätt.
  • En säker webbsida har en adress som börjar på https. När du besöker en sådan säker webbsida ska en låsikon visa sig i nedre högra hörnet av din webbläsare. Om du dubbelklickar på låsikonen ska ett säkerhetscertifikat visa sig. Om namnet på utfärdaren inte är namnet på webbsidan, så kan webbsidan mycket väl vara falsk.
  • Om du är minsta tveksam angående ett e-mail – ring hellre den aktuella organisationen (banken, internetleverantören m.m.) på deras officiella telefonnummer och fråga om de har kontaktat dig angående dina uppgifter.
  • Om det handlar om nätfiske (phishing), så vidarebefordra meddelandet till internettjänsteleverantörens adress, (till exempel, abuse@hotmail.com om meddelandet kommer från ett hotmail-konto).

Mer information hittar du på Post- och telestyrelsens webbplats, se länk intill den här sidan.