Investerarskydd

Uppdaterad: 2016-02-03

Investerarskyddet skyddar dina värdepapper när en bank, ett värdepappersbolag eller annat institut utför en investeringstjänst och du inte kan få ut dina pengar vid en konkurs.

Närbild på stor bunt med papper och mappar.

En sådan tjänst kan till exempel vara köp, försäljning eller deponering av värdepapper. De värdepapper som omfattas av skyddet är till exempel aktier, optioner, terminer och obligationer. Institutet är skyldigt att hålla kunderna pengar avskilda från sina egna, vilket ska skydda dem vid en eventuell konkurs. Om pengarna inte har hållits avskilda (eller på något sätt har blivit för sammanblandade) kan ersättning från investerarskyddet bli aktuellt. 

Investerarskyddet skyddar dig inte mot ”dåliga investeringar” eller investeringar som har förlorat i värde, det är istället som sagt ett skydd om institutet går i konkurs. Det är inte heller något generellt skydd mot till exempel dålig rådgivning. Ersättningen är begränsad till 250 000 kronor per kund och institut och du måste själv kontakta Riksgälden, som administrerar skyddet, för att framföra dina krav på ersättning. Kravet måste ställas inom ett år från konkursbeslutet.  

Investerarskyddet bygger på ett EG-direktiv (97/9/EG) och motsvarande system finns därför i samtliga EU-länder. Liknande system finns också i andra länder utanför EU. Om ett utländskt institut där du har pengar i till exempel en depå har gått i konkurs bör du omgående ta kontakt med den myndighet som administrerar skyddet i det landet.