1. Kontakta säljaren

Börja alltid med att kontakta säljaren - så fort du upptäckt felet. Skicka ett brev, fax eller e-postmeddelande och berätta vad du är missnöjd med. Beskriv dina klagomål så tydligt som möjligt. Skicka med kopia på kvitto, garantibevis eller liknande handlingar. Fråga vad säljaren kan göra för att rätta till situationen och be om ett skriftligt svar inom till exempel två veckor. Det är fördelaktigt om du sparar all korrespondens med säljaren, så kopiera brev och spara e-postmeddelanden.

Konsument Europa har tagit fram Klagoguiden där du hittar kortfattad information om dina rättigheter och brevmallar som du kan använda för att reklamera. Du hittar Klagoguiden via länken till höger.

Garanti

Om tillverkaren har lämnat garanti kan du kräva rättelse direkt av tillverkaren eller i vissa fall av generalagent eller återförsäljare i Sverige. Kontrollera garantisedeln för att ta reda på tillverkarens villkor.

2. Om du hamnar i en tvist - kontakta Konsument Europa

Om du inte kan komma överens med företaget har det uppstått en tvist. Då kan du vända dig till Konsument Europa. Vi tar emot din reklamation som du styrker med kopior på handlingar och vi hjälper dig att gå vidare. Vi granskar ditt ärende och skickar det sedan till vårt systerkontor i respektive land. De försöker att klara upp saken med näringsidkaren.

I många länder finns liksom ARN i Sverige ett alternativt tvistelösningsorgan. Om ärendet inte löser sig får du din tvist prövad i denna instans.

Reklamationsblankett

Första steget är att du fyller i en reklamationsblankett som EU-kommissionen tagit fram. Du kan fylla i blanketten på svenska, engelska eller på det språk som talas i det aktuella landet. Du bör också bifoga kopior på köpeavtal och eventuell betalning samt korrespondensen med säljaren. Därefter skriver du under och skickar blanketten till Konsument Europa i ett brev eller per epost.

Reklamationsblanketten finns i rutan till höger. Du kan fylla i dem direkt på din skärm och skriva ut den.

3. Tvistlösning i domstol

Ibland kan man inte få saken prövad i ett alternativt tvistlösningsorgan. I så fall går det även att föra talan mot näringsidkare i domstol, men det kan vara både krångligare och dyrare. De bestämmelser som gäller i det här fallet finns i den så kallade Bryssel I-förordningen som trädde i kraft den 1 mars 2002 och ersätter den så kallade Brysselkonventionen från 1968 i alla EU:s medlemsländer utom Danmark. I Danmark gäller fortfarande Brysselkonventionen.