Enligt förordningen om gränsöverskridande betalningar (2560/2001) ska avgifter för uttag i euro vara samma oavsett om du gör uttaget i en uttagsautomat i landet du har ditt bankkonto eller i ett annat EU-land eller Norge eller Island. Förordningens regler är bara tillämpliga på betalningar och uttag upp till 50 000 euro.

Det innebär att om din svenska bank inte tar ut en avgift när du tar ut euro i en automat i Sverige, så får banken inte ta ut någon avgift om du tar ut euro i en annan medlemsstat. Principen som förordningen slår fast är att det inte ska vara någon skillnad på avgifterna om uttaget är nationellt eller internationellt (inom EU samt Norge och Island).

Det är viktigt att komma ihåg att detta endast gäller euro och svenska kronor. Medlemsstaterna har möjlighet att ansluta sina nationella valutor till förordningen så att reglerna gäller även för den valutan, men hittills är det endast Sverige som har valt att ansluta sin valuta. Reglerna är därför inte tillämpliga om du till exempel tar ut danska kronor i dansk uttagsautomat eller brittiska pund i en automat i Storbritannien.

Principen om att ingen extra avgift ska tas ut för betalningar inom EU vid uttag gäller också för betalningar med betal- eller kreditkort. Bankerna får emellertid ta ut växlingsavgifter vid både uttag och betalningar. Det är också viktigt att komma ihåg att om ett uttag i ett EU-land kostar pengar för nationella uttagskort, kan du också komma att få betala samma avgift med ett utländskt kort. Ditt utländska kort diskrimineras nämligen inte då i förhållande till det nationella.

I vissa EU-länder är situationen den att det endast är kort som är utgivna av den bank som äger respektive uttagsautomat som har möjlighet att ta ut pengar gratis. Uttag med kort utgivna av andra banker påläggs en avgift.